Laserterapi är en medicinsk behandling som använder fokuserat ljus för att stimulera en process som kallas fotobiomodulering (PBM står för fotobiomodulering). Under PBM kommer fotoner in i vävnaden och interagerar med cytokrom c-komplexet i mitokondrierna. Denna interaktion utlöser en biologisk kaskad av händelser som leder till en ökning av cellmetabolismen, vilket kan minska smärta och påskynda läkningsprocessen.
Fotobiomoduleringsterapi definieras som en form av ljusterapi som använder icke-joniserande ljuskällor, inklusive lasrar, lysdioder och/eller bredbandsljus, i det synliga (400–700 nm) och nära-infraröda (700–1100 nm) elektromagnetiska spektrumet. Det är en icke-termisk process som involverar endogena kromoforer som framkallar fotofysiska (dvs. linjära och icke-linjära) och fotokemiska händelser på olika biologiska skalor. Denna process resulterar i gynnsamma terapeutiska resultat, inklusive men inte begränsat till smärtlindring, immunmodulering och främjande av sårläkning och vävnadsregenerering. Termen fotobiomoduleringsterapi (PBM) används nu av forskare och utövare istället för termer som lågnivålaserterapi (LLLT), kalllaser eller laserterapi.
De grundläggande principerna som ligger till grund för fotobiomodulationsterapi (PBM), så som de för närvarande förstås i den vetenskapliga litteraturen, är relativt enkla. Det råder enighet om att applicering av en terapeutisk dos ljus på skadad eller dysfunktionell vävnad leder till ett cellulärt svar medierat av mitokondriella mekanismer. Studier har visat att dessa förändringar kan påverka smärta och inflammation, såväl som vävnadsreparation.